.

Snövall och känslosvall..

Mina tankar åkte karusell på juldagen..
Jag fick liksom ingen rätsida på dem?!??

det är ju då man ska känna julefrid
det är då man ska slappna av
andas
och bara vara..

Men jag klarade inte av att "bara vara.."
(inte på juldagen)

Mina ögon hade nyss mött två gravida kvinnor
med underbart vackra växande magar,
på den där smala gatan
mellan Konsum och konditoriet,
och varför skulle jag ljuga för mig själv?
(Hur skulle jag någonsin kunna?)
 
Det gjorde så förbannat jävla ont
att svälja alla tårar
utan ett ord
ensam 

Och det gjorde så sjukt jävla ONT
att kryssa mellan plogade snövallar
och låtsas som om det regnade
fast det droppade frenetiskt
och som allra mest
längst inuti.

Så på juldagen rann bägaren över..
Helt enkelt..

Men jag orkade..
Konstigt nog så gjorde jag det.
Jag bar smärtan med rak rygg
föll inte sönder
trasades inte itu


Jag höll..
Jag håller






 

Kram, du är så himla stark.



Jul och nyår är ofta väldigt känslomässigt laddade dagar... Kram (igen)

You've got the Power within!



Du håller! Lita på dej själv.

Att se dessa kvinnor när du mist din lilla vän är som att se alla kärlekspar när man precis blivit ratad. Ironiskt nog kommer dom i ens väg säkert för att man inte ska spara på all smärta utan bli påmind om att ett sår ska läka. Skratt och tårar föds ur samma källa. Låt tårarna flöda fritt och lämna plats för ditt porlande skratt.



Kärlek

Du, det är OK att bryta ihop, gråta floder och få ut de salta tårarna ur kroppen. Tårar som inte släpps ut fräter på själen, släpp ut dom. Skickar dig massor av varma goa kramar med en påminnelse om att det finns en dag i morgon också, en annan bättre dag.