.

s a k n a d



jag får inte
jag vet

jag borde inte
jag vet

men jag saknar så ofantligt
hans varma kropp
hans andedräkt
hans närvaro
hans händer
honom


jag får inte sakna
jag vet

jag kan inget förändra
jag vet

jag måste glömma honom, gå vidare
jag vet

för han älskar ju inte mig
jag vet

släppa taget
ja, jag vet, för i helvete, jag fattar väl det!!!
Jag är inte dum i huvudet!!


* och tårarna rinner igen, tar de aldrig slut?*



men vem ska jag ljuga för?



s a k n a r   h o n o m   s å   o e r h ö r t

Nog är det väl bra konstigt..

Jag tar dagligen hand om andra människors smärta
såväl fysisk som psykisk
jag vet bot, känner till alla lämpliga mediciner och vetenskapligt grundade metoder,
hjälper gärna varsamt och lindrar det onda
kompetent, trygg och lugn

men min   e g e n   smärta
kan jag inte alls hantera?!

Mycket kan jag stå ut med
Jag kan förlåta oigenomtänkta svek
sudda ut dumma sagda ord
och igonorera omogna känslostormar

men

jag blir både frustrerat besviken och ledsen
om du utnyttjar mina svaga punkter
för att tillfredsställa dina egna behov
till din egen fördel
och för ditt eget väl

då krossar du mig




gör inte det
snälla