.

Måndag igen..

Jag har haft en bra helg..
Trots allt.
En helg med glittrande blickar
närhet
och efterlängtad värme

Jag behövde det ♥
Verkligen.

(Har medvetet ägnat helgen åt att försöka tränga bort de allra värsta tankarna på lilla älskade Liten ♥)


Läser lite förstrött i tidningen om Tiger Woods alla nyupptäckta smutsiga otrohetsaffärer
Jag blir blir både trött och förvånad och måste skaka uppgivet på huvudet..
(och jag blir förvånad över att jag fortfarande blir förvånad)

Är det något biologiskt oförklarbart med män och deras kvinnoaffärer?
Är det för mycket testosteron eller bara vibrerande lustar?
Är det jakt på sex, bekräftelse, självkänsla, eller vad handlar det om?
Är jag naiv och dum i huvudet om jag fortfarande VILL TRO på trogen kärlek?
Ser sanningen annorlunda ut kanske??
Vi kanske inte är skapta för tvåsamhet?
Människan kanske inte fungerar så?
Är jag korkad om jag tror att jag kan kräva trohet?
Har jag inte fattat spelreglerna då?




*funderar för mig själv*

Min helg har också varit bra. I alla fall fram till söndag kväll då jag fick världens ångestattack.



Svårt att andas och panik. Allt bara bubblade upp i mig och ilskan forsade fram. Jag känner mig så ursäkta ordet j...la dåligt behandlad ibland (refererar till otroheten)och förmodligen så ligger det och pyser för att då och då explodera.



Måndagen blev uppslitande med mycket prat och känslomässiga förflyttningar bakåt i tiden. Det är så jobbigt eftersom man VET att inget kan göra att otroheten försvinner och att man MÅSTE acceptera faktum och gå vidare.



Jag kommer ALDRIG sluta tro på evig trohet. Att kärleken mellan två människor kan vara så stark, ren och ärlig att man vill hålla sig till varandra och ingen annan.



Överlag så tror jag att vi som lever i denna tiden har alldeles för lätt att utnyttja alla bak- och sidodörrar som finns och glida undan problemen som dyker upp i livet. Vi tar den lätta vägen. Orkar inte kämpa för vår relation. Allt är ju utbyttbart, tröttnar man på frun/mannen så letar man bara upp en ny och så börjar man om. Då blir ju allt bättre !!?? Eller??? Hmmm......



Skönt att Du lyckats flytta fokus lite i alla fall och haft en bra helg. Har tänkt massor på Dig.



Eyla

Jag tror inte att det har med män att göra för att dom är könet man. Mer att vi inte uppfostrar våra pojkar att PRATA om sina känslor och i stället flyr dom. Flyr i stället för att konfrontera och prata.



Sen är jag en sån som nog egentligen inte tror på ett liv av tvåsamhet. Det finns studier som visar att kvinnor är mest otrogna runt ägglossning. Kvinna som man så vill vi nog sprida våra gener vidare. Sen tror jag att beroende på hur mycket man reflekterar och hur medveten man är så kan man kontrollera och lägga band på sig själv. Och självklart har olika människor olika hög sexdrift. Om det nu är verkligen det biologiska som är förklaringen och inte någon flykt undan känslor eller en jakt på bekräftelse.



Är du med på hur jag menar?



Stor kram!

Jag har tankar precis som du. Jag börjar ge upp min tro på trohet. På något sätt känns det som om det har blivit allmänt accepterat i samhället att vara otrogen.



Man hör på arbetsplatsen snacket som går och är det någon som träffar någon upptagen man eller kvinna rycker folk på axlarna. Njut medans det vara säger folk. Jaha tänker jag, det blir mer och mer accepterat och det skrämmer mig.



Kram

Hej,



hos mig är det kvinnan, min fru, som gått bakom ryggen på mig och trots att det är fem månader sedan det kom fram, familjerådgivning, djupa samtal, "jag vill att det ska vara vi" så har de tagit upp kontakten igen och de tror inte att jag förstår...



Jag har dragit en gräns för vad jag anser vara otrohet, gränsen går inte att missförstå men ändå fortsätter hon. Jag tror inte hon förstår vad det är hon sätter på spel, vi har två barn, nyss köpt vårt efterlängtade hus osv.



Men nu har jag bestämt mig och nästa vecka, på rådgivningen, kommer en överraskning när jag meddelar att jag flyttar tills dess att hon rett ut vad hon står för, vad hennes val är, vad hon vill med vårt, sitt liv. Hon lär bli både förvånad och rädd, men det känns inte som jag är den som ska vara offret och bara ta all skit!



Jag tror på evig kärlek, men den måste vårdas ömt!

Jag tror på tvåsamhet!

Jag tror på kärleken, trots att den jag älskar slutat ge den till mig utan har reserverat den för någon annan.



Det du skriver i bloggen får en att tänka efter, att värdera det man har.



Fortsätt skriv, du gör det så bra!



/En man

Kram till dej Leia.

Jag gillar dina funderingar. Och vad ska man tro mshartless säger det så bra i sin komentar

"Njut medans det vara säger folk. Jaha tänker jag, det blir mer och mer accepterat och det skrämmer mig."



Jag skriver bara under. Det skrämmer verkligen.