Vilse i mitten..







Sönderslagen
i tusen ojämna udda bitar
där ingen passar med den andra
för ingen är den andra lik

Små sylvassa färglösa molekyler
av det som en gång var min värdighet
mitt hjärta

En familj
som inte längre är en familj
Separerade, åtskilda
och jag vet ju inte ens hur man gör
eller varför?!

Står vilse i mitten
vilse & förvirrad
sneglar mot golvbrunnarna på stan
för att slippa möta alla frågande ögon

Iakttar glasartat
hur det slängs i soporna
det som var mitt liv, min familj

Och på en nikotingul ytterdörr
med titthål på mitten
några trasiga kvarter bort
står plötsligt hans namn på brevlådan
(det som borde varit mitt)

Hans lägenhet
Hans nya liv









..och jag badar i avgrundsdjup sotsvart ångest..




















Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0