Det var nåt som inte stämde..
En dag hittade jag älskarinnan bland hans "vänner" på Facebook...
*lång tystnad, letar efter de rätta orden för att förklara...*
Tro mig, min första reaktion var totalt och helt ärligt avsaknad av misstankar..
Jag bara undrade vem hon var
utan skepsism
utan misstro
utan minsta uns av svartsjuka
Men du vet,
har man levt tillsammans med någon i många år så känner man oftast till varandras "vänner och bekanta",
men den här kvinnan kände jag inte igen?!?
Inte alls..
Så frågan slank förstås ur mig i förbifarten
den där kvällen när regnet äntligen hade stillat sig
och han svarade blixtsnabbt
trettio mil bort:
- Nej gumman, jag vet inte?
Jag vet inte vem hon är... Ingen aning!
Vad hette hon sa du??
Visste han inte vem hon var?!!?
Men hur hade hon då blivit "vän" med honom på Facebook..??!
Vem hade addat vem isåfall, och varför?!?
Jag tror att jag anade redan då...
(Vart allt skulle bära hän..)
Ja, för redan där kände jag hur det började krypa olustigt under huden på mig..
Jag kände hur frågetecknen började rista ljudlöst i mitt skinn
och långsamt försökte jag kväva alla de frågor som han helt uppenbart inte ville besvara..
Varningsklockorna klingade i mitt bakhuvud och smaken i munnen blev plötsligt så obehagligt besk..
Jag minns att han febrilt försökte formulera alla möjliga tänkbara anledningar till att hon fanns..
Jag minns hur han målade in sig själv i ett fattigt jävla hörn och hur lögnerna med ens galopperade ifatt honom..
Jag minns hur han svärjde sig, försökte skydda sig, slog upp garden och satte på sig stenmasken..
(Klart som fan att det inte funkade...!!)
Jag fattade ju att det var nåt som inte stämde..
men han vägrade bestämt att servera sanningar för mig..
Om och om och om igen matade han mig med sina svettiga ursäkter
och om och om igen försökte jag se någon form av logik i det han sa
men det funkade ju inte
(Klart som fan att det inte funkade...!!)
Nu vill jag läsa mer.
Nej, det är sannerligen inte dig det är synd om.
Vilken stackare han är...
(Eller var?)
Det starkaste sinnet. Intuitionen...
Karar e svin!
nu är det min tur att undra vart du tog vägen..
Vet du Daniel.
Jag håller faktiskt inte med dig...
Det finns både bra och dåliga män,
precis som det finns bra och dåliga kvinnor.
Det är min åsikt..
Intuitionen där ja.....
Man har sällan fel :-D
Japp, det är jag som fotar (och mannen blir knäpp varenda gång vi ska äta & jag kånkar fram kameran) :-D.
KRAM
