.

Dubbelsängen, lördag morgon..
Vårsolen kastar nysköljt glitter på den mörka sovrumsparketten och jag ligger tryggt vid hans vänstra sida..

Min högra arm ligger under hans tunga nacke..
..och min vänstra arm vilar på hans hårda bröstkorg,
och på halsens skäggstubbiga konturer kan jag tydligt se hur hans puls slår livsviktigt..
Mina fingrar målar ömt små rosa cirklar på hans bara hud, och i fotänden ligger katten och spinner..

Vi andas tungt båda två..
Sömnen har inte ännut lämnat våra sinnen och än är dagen ung..


*jag njuter av nuet*


Han doftar HAN.
Jag kan inte förklara det bättre, men han doftar MAN,
och han doftar alltid extra mycket man precis där i gropen vid nyckelbenet... 

Utanför det öppna sovrumsfönstret sjunger de allra första morgonpigga vårfåglarna och
tiden har plötsligt stannat..




Just nu är det bara VI





...inga andra, bara vi...