.

Ett annat perspektiv..

Vänner

Ni som tittar in här ibland..
Ni som ljudlöst sveper in, checkar läget under tystnad, och sedan smyger ut igen..

Jag vill bara att ni ska känna en sak...
Bara våga tro på en sak:



Det är inte mig det är synd om.
Det är honom det är synd om.



Det vill jag gärna understryka..
Se saken ur ett annat perspektiv mina vänner...
Det gör nämligen jag.


Inte synd om mig..
Jag har min värdighet i behåll..


Jag går rakryggad ur det här..

OK då - inte "synd om" dig - se det som vad det är -sympati för en besvikelse. Men banne mig inte "synd om honom" för han har väl hela tiden haft möjligheten att välja sina handlingar?

Har aldrig fattat varför man är otrogen. Tror inte det finns en förklaring faktiskt. Mer än att det är osäkra, och saknar den uppmärksamhet dom vill ha. Totalt egotrippade människor.

Jag ser det som "synd om honom" för att han inte förstod bättre helt enkelt..



För att han raserade den grund vi hade byggt upp av tillit och ärlighet, för att han smutsade ner våra vita lakan..



Ungefär..

Jag förstår hur du tänker, särskilt efter din föklaring inne hos mig. Men jag kan inte förmå mig tycka synd om den som ensam raserar det två byggt upp tillsammans. Sorry!



Samtidigt är jag övertygad om din styrka och kraft. Se bara hur du skriver och att du skriver, det är väl bevis nog? Go girl! Förlusten är hans - helt och hållet, men jag hoppas han förstår bättre nu, att han lärt något av alla smutsiga lakan....



Kommer fortsätta läsa - gillar dina ord, vet du!



Ha det gott själv!