.

Jag stannar till..

En hållplats utan kritiskt granskande ögon.
En hållplats utan överfull papperskorg och gammalt klotter..

Här stannar jag till.
Kanske bara för en kort stund?
Kanske för alltid..
You never know..

Jag attackeras av mina egna känslor ibland..
(..ibland hotfullt och skrämmande, ibland insiktsfullt och närande..)

Här får jag en fristad.
Här kan jag kanske få uttrycka alla dessa deformerade bokstäver som ibland studsar frenetiskt under min flortunna rosaskimrande hud, när ljusa dagar plötsligt förvandlas till avgrundsdjupa hål, eller när jag går vilse på slingriga små stigar utan visande vägskyltar..

Här inne ska jag njuta av friheten..
Här inne vågar jag kanske vara JAG?
Här vågar jag kanske berätta alla dessa obehagliga sanningar som jag knappt vågar viska ens för mig själv?!



Här stannar jag till..
Kommer du tillbaka?